Spionerna från Gilgal

Äventyret Spionerna från Gilgal utspelar sig i Palestina omkring 1200 år f.Kr. Josua är ledare för det israeliska folket och spelarnas rollpersoner befinner sig i härlägret i Gilgal som ligger vid floden Jordan ute i öknen vid Jerikos östgräns. Sedan en tid tillbaka tillhör de Josuas armé och nu har de fått ett uppdrag av Josuas hustru Rachav. Två spejare har försvunnit och de försvunna är nära vänner till Rachav. Rollpersonernas uppdrag blir att hitta de försvunna personerna och hjälpa dem tillbaka till Gilgal. Kommer de att lyckas med sitt uppdrag och hitta de försvunna personerna? Om de gör det, är de i så fall beredda på vad som väntar dem?

Spionerna från Gilgal förutsätter att du har tillgång till regelboken Hjältar & Legender - Rollspel på bibelns tid.

Från baksidan av äventyret...

"Rohanja vaknade med ett ryck och satte sig upp i sängen. Riktiga tårar rann nerför hennes kinder och hon uttalade pojkens namn gång på gång och vaggade honom i famnen trots att allt hade varit en dröm och att hennes famn var tom. Hon vaknade sakta till och drömmen började klinga av. Månen sken in genom dörröppningen och badade hennes nakna kropp i blåvitt ljus. Någonstans snett bakom sig hörde hon Joram röra sig i sömnen. Hon huttrade till, mer av känslorna som dröjde sig kvar efter drömmen än av den svala nattluften.

Hon torkade tårarna och vände sig mot Joram. Han sov lugnt och tryggt och hon tog in åsynen av honom som en bot för att jaga undan den sista återstoden av den fruktansvärda drömmen. Sakta lät hon blicken vandra över hans mörkbruna lockiga hår, det vackra ansiktet och den vältränade kroppen och hon tänkte på hur mycket hon älskade honom. Så återvände hennes tankar till drömmen. Hon visste att den dröm hon nyss hade drömt för andra natten i rad var viktig. Den talade till henne och hon skulle inte ignorera budskapet den här gången. Hon smekte Joram över kinden och gav honom en lätt kyss på pannan. Hon hade bestämt sig, men hur skulle hon berätta det för Joram? Allt hade ställts på ända, hur skulle det bli med uppdraget. De var edsvurna och skulle bli förvisade eller rentav dödade om de återvände eller om någon hittade dem. Men om Gud kunde rädda Rachav i Jeriko så kunde han också rädda deras vänner i Lakish, det trodde hon i varje fall. Rohanja beslöt att skjuta upp ytterligare funderingar till nästa dag och lade sig ner bredvid sin älskade. Sovande tog han henne i sina armar och de låg tätt intill varandra hela natten."